MTO

Bokstavskombinationen MTO utläses Människa, Teknik och Organisation.

Att betrakta t.ex. ett arbetsmoment i ett MTO-perspektiv är att försöka se hur människa, teknik och organisation samspelar när risker uppstår. Det innebär att leta riskkällor i arbetstagarens (människans) kunskap om ett arbetsmoment, i utrustningen (tekniken) samt i regler, instruktioner och kontroll (organisationen).

Bakgrund
Begreppet MTO har sin bakgrund i kärnkraftsindustrins incidenter under 80-talet. Trots teknikförbättringar som minskade antalet incidenter beroende på tekniska fel ökade samtidigt antal fel som gick att härleda till den mänskliga faktorn och till organisatoriska brister så som ledarskap och arbetsmiljö. Man insåg att säkerhetsarbetet därför behövde inkludera både människa, teknik och organisation för att skapa en säkrare arbetsplats (Eklund, 2003). En förändring i ett av MTO-fälten, utan hänsyn till helheten, riskerar att leda till nya (säkerhets-) problem i ett annat av fälten.

MTO kan härledas till forskningsfältet Human factors and ergonomics (HFE). Forskningsfältet idag beskrivs av Svenska ergonomi och human factors sällskapet (EHSS, u.å.) på följande sätt:

Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet människa-teknik-organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och arbetssystem.”

Varför MTO?
Olycksfall och ohälsa orsakas ofta av en kombination av mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer. En mänsklig faktor är t.ex. bristande utbildning, en teknisk faktor kan vara trasig utrustning och en organisatorisk faktor kan vara att regler och övervakning saknas.

När faktorerna samverkar kan ytterligare risker uppstå. T.ex. kan trasig och illa fungerande utrustning alstra stress som förvärrar effekten av brist på utbildning.

Eftersom ett fungerande MTO-samspel leder till mindre ohälsa finns även ekonomiska fördelar av att prioritera ett sådant samspel. Genom att förekomma brister slipper man förekommas – något som ofta blir billigare.

MTO i praktiken
Ett MTO-perspektiv är praktiskt användbart i minst två arbetsmiljösituationer. Dels är det viktigt när man gör sina riskinventeringar att se relationen mellan människa, tekniken och organisationen, se figur 1. Samtidigt är förståelsen för MTO avgörande vid olycksutredningar.

Att nöja sig med fraser som att en olycka inträffat på grund av ett tekniskt fel eller den mänskliga faktorn kan vara förödande. Olyckor som är så okomplicerade att en sådan fras kan räcka till för att förklara orsakerna är om inte obefintliga så åtminstone mycket sällsynta. Ibland används uttrycket ”den mänskliga faktorn” på ett negativt sätt som en förklaring på en olycka. Underförstått menas ofta att om människan låtit bli att fatta ett beslut så hade olyckan inte skett tack vare tekniska och organisatoriska skyddsbarriärer. Men forskning (Sanne, 2008) visar att ett handlande i strid mot teknik och organisation lika gärna kan förhindra en olycka.


Figur 1. Exempel på mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer och riskkällor. Vid en riskbedömning behöver exemplen i regel kompletteras med checklistor. Illustration ur Fälthandbok Skyddsombud Arbetsmiljö (Bron & Östergren, 2010).

Källor och mer information
Fälthandbok: Skyddsombud Bevakning, Stockholm: BYA
Davidsson, G. & Anderzén, I. (2008). Riskbedömningar: idéer och fakta. (1. uppl.) Stockholm: Prevent.
Ergonomi och Human factors Sällskapet Sverige, EHSS (u.å.), www.ergonomisällskapet.se > Om EHSS
Eklund, J. (2003). An extended framework for humans, technology and organization in interaction. I Luczak, H & Zink, K. J. (Eds). Human factors in organizational design and management – VII. Re-designing Work and Macroergonomics – Future Perspectives and Challenges (pp. 47-54). Santa Monica, CA: IEA Press.
Sanne, J. M. (2008), Tillbudet i Forsmark sommaren 2006: brister i säkerhetskulturen eller i kunskapsproduktionen? Tema T Arbetsnotat nummer 323
Shaver, E. & Braun, C. (2008). What is Human Factors and Ergonomics? Benchmark Research & Safety. www.benchmarkrs.com > Human Factors and Ergonomics >> What is HFE
Östergren, N. & Jarnefjord, U. (2009). Verktyg: riskhantering : bevakning. (1. uppl.) Solna: Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (BYA).

Se även
Checklista, Olycksutredning, Riskbedömning, Riskhantering


Andra som läste detta läste även
Olycksutredning
Barriär
Skyddsombudsstopp
Alkohol och droger
Skyddskommitté